Nyhet - 18.04.2016 klo 14.29

Regeringen föreslår: Man måste ta emot jobb längre bort och inte alltid inom den egna branschen

Jari Lindström var på en presskonferens omgiven av journalister. Bild:Marja Ikkala

Jari Lindström var på en presskonferens omgiven av journalister. Bild:Marja Ikkala

Regeringen föreslår att arbetslösa inte ska kunna gå och vänta på jobb inom det egna yrkesområdet. Och man måste ta sig längre med egen bil till ett arbete som erbjuds än idag, annars kan man förlora arbetslöshetsförmånen.

Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf.) kompletterade idag sysselsättningspaketet med förslag som har som mål att få arbetslösa att snabbare få jobb. Arbets- och näringsministeriet förbereder reformer som planeras träda i kraft i början av 2017.
– Det skulle öppna sysselsättningsmöjligheter för 10 000 arbetslösa, sade Lindström på presskonferensen om effekterna av förslaget.

Mottagandet av heltidsarbete skärps


En person som blivit arbetslös skulle tvingas ta emot ett heltidsarbete trots att lönen för arbetet är lägre än arbetslöshetsförmånen. Inkomstjämförelsen skulle i fortsättningen endast beröra deltidsarbete.

Yrkesskyddet slopas. Medan man som arbetslös hittills har varit tvungen att ta emot arbete inom andra yrkesområden än det egna först efter tre månader ska man i framtiden kunna erbjuda arbete inom en annan bransch från första arbetslöshetsdagen.

På presskonferensen frågade man om detta innebär att arbetslösa ingenjörer och magistrar i fortsättningen kommer att arbeta som städare.

Arbets- och näringsministeriets regeringsråd Päivi Kerminen svarade att ”det är tillåtet att använda förnuftet” och att man erbjuder jobb inom olika branscher ”från fall till fall” med hänsyn till den arbetslösas arbetshistoria. Dessutom måste arbetsgivaren vara nöjd med den som anställs.

90 minuters arbetsresa i en riktning


Arbetslösa arbetssökande måste också vara beredda på att köra längre till arbetet om de råkar ha en bil. Nu måste man ta emot ett jobb om arbetsplatsen ligger inom en radie på 80 kilometer hemifrån utanför pendlingsregionen. I fortsättningen får en resa med egen bil ta 3 timmar per dag vid heltidsarbete (det vill säga 90 minuter i en riktning) och 2 timmar per dag vid deltidsarbete.

Enligt Kerminen kommer man i fortsättningen att räkna arbetsresorna i restid istället för i kilometer. Redan idag kräver man att heltidsanställda tar emot jobb utanför pendlingsregionen om restiden med kollektiva färdmedel uppgår till 3 timmar och för deltidsanställda 2 timmar.

Regeringen vill även främja flytt på grund av jobb och pendling, det vill säga arbetsresor utanför det egna boendeområdet, ofta kommunen. I det nya stödet, rörlighetsunderstödet, kombineras det nuvarande resebidraget och flyttersättning. Om man som arbetslös tar emot ett jobb långt hemifrån under 4 månader kan man få ersättning för resekostnader motsvarande grunddagpenning för högst 2 månader.

I piskan ingår skärpning av karensen. Om man som arbetslös säger nej till ett säkert jobb blir man utan arbetslöshetsförmån i 90 dagar, medan den så kallade karensen är 60 dagar idag. Om den arbetslöse emellertid ångrar sitt beslut och tar emot jobbet inom 30 dagar blir det ingen karens.

Fler aspiranter till servicebranscherna?


Markku Virtanen är PAMs kassachef. Enligt honom medför förslagen inga särskilda svårigheter eller olägenheter för arbetstagare inom servicebranscherna.
Exempelvis skärpningen av mottagandet av heltidsarbete för arbetstagare inom servicebranscherna kommer inte ha stora effekter på arbetstagare inom servicesektorn som har blivit arbetslösa.

– Inom servicebranscherna är förmånerna så pass låga att utkomstskyddet sällan är högre än lönen för ett nytt heltidsarbete. Det är ett större problem för en ingenjör eller en arbetstagare inom industrin med bra lön.

Slopandet av skyddet för yrkesskickligheten är enligt honom en punkt med utrymme för tolkningar. I praktiken skulle mottagningsplikten för jobb inom andra yrkesområden än det egna emellertid skärpas.

– Kommer det fler aspiranter till servicebranscherna i och med att det finns ett efterfrågeproblem inom vissa av våra verksamhetsområden, det vill säga det finns lediga jobb men inga som vill ta jobben? funderar Virtanen.

 

 

uutisen-teksti: Marja Ikkala

 

Senaste

Mest lästa