Nyhet - 07.03.2017 klo 09.00

PAMs utredning: Det finns löneutrymme inom handeln – låter samhället betala för de anställdas inkomster

I Servicefacket PAMs utredning kom det fram att detaljhandeln låter samhället betala för de anställdas inkomster. Lönen för de anställda inom detaljhandeln drygas årligen ut med över 30 miljoner euro i sociala förmåner från offentliga skattemedel.

PM Niina Tanner, som gjort utredningen för Servicefacket PAM, undersökte de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna av arbetande fattigdom.  I sin utredning synliggör Tanner hur mycket man i Finland betalar för olika sociala transfereringar för att överbrygga inkomstklyftan orsakad av de låga inkomstnivåerna.

– I offentligheten har man på senare tid ofta lyft fram kravet om att öka det lågavlönade arbetet. Varje år betalas det uppskattningsvis ut 30 miljoner euro om året i sociala förmåner, som exempelvis bostadsbidrag och utkomststöd, till de anställda inom detaljhandeln, konstaterar Tanner.

– Samtidigt har detaljhandeln ett sammanlagt nettoresultat på 334 miljoner euro. Det visar det faktum att de låga lönerna som betalas i branschen bidrar till att företagen blir framgångsrika, men ger skattebetalarna ett kostnadstryck i form av utbetalningar av sociala förmåner, konstaterar Tanner.

I utredningen framgår det att företagen inte av tvingande ekonomiska skäl har anledning att betala lägre löner till sina anställda. Vinsterna i detaljhandeln skulle ha kunnat användas till att betala över 10 gånger de sociala avgifter som betalas ut för att dryga ut löntagarnas löner.

– Inom detaljhandeln skulle inkomstöverföringarna till arbetstagarna i form av olika sociala förmåner mycket väl också kunna betalas ut direkt till arbetstagarna i form av lön. De skulle inte ens ta en tiondel av den vinst som blir kvar till ägarna, konstaterar Tanner.

Fenomenet arbetande fattigdom (working poor) är vanligt i världen. Exempelvis vartannat (52 %) hushåll med en anställd på snabbmatsrestaurang i USA måste förlita sig på inkomststödjande program som betalas med offentliga medel. Det läggs uppskattningsvis 7 miljarder dollar om året på dessa.

Enligt Tanner syns fenomenet tydligt även i Finland. Hon konstaterar att brist på rimlig ersättning leder till fattigdom och till viss del lämpar över arbetsgivarnas lönebörda på skattebetalarna.

– Det handlar främst om rättvis fördelning av den ekonomiska vinsten, eller i det här fallet bristen på det. Om företagets ekonomi är stabil är det helt enkelt fel att ge bristande ekonomisk hållbarhet som motiv till låga löner, konstaterar Tanner.

Servicefacket PAMs och Niina Tanners utredning ”Mulle, mulle - ja sosiaaliluukulle” Palkkatyököyhyyden taloudelliset kustannukset veronmaksajille  gavs ut tisdagen den 7 mars 2017 på ett organiserat evenemang.

 

 

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa