Artikel - 18.12.2018 klo 13.30
Arbetsvillkor

Matbud susar fram i trafiken utan trygghet

Bild: Anja Reponen

Bild: Anja Reponen

Delivery partner, freelancer, rider captain. Matbudstitlarna utstrålar en urban livsstil och bekymmerslöshet. I samband med olyckor, arbetslöshet eller arbetsgivarmissbruk står de dock ensamma.

Buden hos matleveransföretag har dykt upp i gatubilden de senaste åren. Dessa företag företräder nya affärssätt som plattformsekonomin skapat och de försöker få ett allt starkare fotfäste i Finland.

Flexibla arbetstider och uppdragsbaserat arbete som inte kräver att du förbinder dig lockar till sporadiskt kortjobb du kan fritt välja själv. De företag som anställer matbud marknadsför arbetet som en rolig hobby eller livsstil där du själv kan bestämma över ditt arbete.

I verkligheten handlar budarbetet dock för många om utkomst – inte en hobby för att höja konditionen. Det handlar om arbete som ofta utförs med bil och av vilket din eller din familjs ekonomi kan vara avhängig. Särskilt för anställda med invandrarbakgrund är budarbetet ofta enda inkomstkällan.

Valfriheten begränsas åter främst till huruvida du tar emot ett gig eller inte eftersom arbetets karaktär, arvodet, arbetskläderna och stället ställs noggrant fast på förhand.

Enligt jurist Suvi Vilches på PAM vill plattformsekonomin omorganisera arbetet. I traditionella modellen producerar företag tjänster eller varor och anställer den arbetskraft de behöver för detta. I nya modellen förmedlar åter digitala plattformer arbetsuppdrag åt ”frilansare” som i princip kan fritt bestämma när de arbetar och få sin utkomst från flera plattformer.

”I sitt språkbruk betonar dessa företag ofta att det egentligen inte handlar om arbete. Det sägs till exempel ”gig” eller ”skjuts” och på så sätt försöker de fördunkla karaktären av arbetet."

"Även i övrigt är flexibiliteten ytterst relativ på dessa företag. Matbud till exempel kontrolleras och styrs på många sätt. De utför därmed inte sina uppdrag som fria egenföretagare utan det arbetas i förhållanden som liknar anställningar”, berättar Suvi.

Huvudorsaken till att företag undviker arbetsavtal verkar vanligtvis vara ekonomisk nytta.

”Plattformsföretag försöker undvika sin lagstadgade arbetsgivarskyldighet att se till socialskyddet för anställda. Därför försöker de aktivt fördunkla laggränser, kalla dem som utför arbetet med nya termer och samtidigt marknadsföra nämnda flexibiliteten som en del av frilanseravtal. En likadan flexibilitet har du också till exempel i anställningar som går ut på att du kallas till arbete vid behov men då hade du en helt annan trygghet”, noterar Suvi.

Snabbhet belönas i tävling om skift

I Finland sysselsätts matbud av tyskägda Foodora och finländska Wolt vilka erbjuder arbete i regel med frilanseravtal. Än så länge är fenomenet marginellt. Därför finns det inga exakta uppgifter om hur många som arbetar som bud. Statistikcentralen har uppskattat att år 2017 fick cirka 0,3 procent av 15–74-åriga finländarna minst en fjärdedel av sina inkomster via digitala plattformer de föregående 12 månaderna.

Bild: Anja Reponen

Såsom typiskt för annat arbetet som görs via en digital plattform levereras mat med egen utrustning som arbetsmottagaren själv ska underhålla och betala för. Går utrustningen sönder kan detta i värsta fall lägga beslag på inkomsterna från flera veckor eller månader då buden själva svarar för eventuella reparationer.

Gig delas ut via en app som noggrant följer med buden och samlar in statistik bland annat över hur snabbt de levererar beställningar. Placeringen i statistiken åter bestämmer hur många och hurudana gig det erbjuds i framtiden.

Det blir ingen tid över för snack med kunder eftersom i fickan på varje bud tickar en klocka i appen och mäter hur många minuter det går till varje leverans. Paus- eller uppvärmningsrum för dåligt väder har buden inte tillgång till eller så är de bristfälliga.

”Med tanke på säkerheten anser jag det vara bekymrande att företagen har ett system där buden tävlar mot klockan och varandra. Detta försätter dem i en ojust situation – för att säkerställa din utkomst måste du försöka uppnå övermänskliga leveranstider till och med på bekostnad av din säkerhet”, säger Suvi.

Vad om du insjuknar? Det kan bli dyrt för egenföretagare.

”Nuvarande sociala trygghetssystemet baserar sig i hög grad på anställningar och inkomsterna beräknade på basis av dem. Om bud som hamnat utanför anställningstrygghet insjuknar eller skadas i sitt arbete hamnar de i en orimlig situation: de har varken rätt att få lön för sjukdomstid eller automatiskt rätt att få ersättning eller vid behov till exempel rehabilitering som ersätts av ett försäkringsbolag. Detta i motsats till anställda”, berättar Suvi.

Kampanj för bättre arbetsförhållanden

Då arbetsvardagen präglas av osäkert arbete, tidsbrist, inga personal- eller pausrum och oväntade kostnader för fordon som gått sönder har bud själva startat en kampanj för bättre arbetsförhållanden. Det finns kampanjer i flera europeiska länder och på annat håll.

I Finland startade en grupp nuvarande och tidigare bud på Foodora en kampanj i juni. Före den meddelade appen buden på både Foodora och Wolt att arvodena för leveranser skulle sänkas permanent.

Förutom att arvodena inte ska sänkas kräver buden att underhåll av utrustning och fordon ska ersättas, personalutrymmen, sjukledighet, en transparentare fördelning av skift och en möjlighet att ingå arbetsavtal. Bud från Wolt anslöt sig till kampanjen i november.

Enligt Suvi Vilches kan det förväntas att samtidigt som plattformsekonomin försöker växa ytterligare uppstår det allt fler lokala och globala kampanjer mot den.

”Plattformsekonomin får utan tvekan ett starkare fotfäste och därför är det ännu viktigare att förbättra ställningen för dem som arbetar via plattformer. Sådant arbete ska uttryckligen anses vara arbete – inte en hobby eller småskaligt frivilligt kortjobb. Därmed ska lagstiftningen utvecklas för att möta dessa nya utmaningar”, slår Suvi fast.

PAM är mer än villig att diskutera samarbetsmöjligheter med nya plattformsföretag och föra en dialog för att förbättra ställningen för dem som arbetar för dessa företag och inom andra nya former av sysselsättning. Samhället ska åter se till att nyttan av digitalisering fördelas rättvist och att alla garanteras vissa minimirättigheter”, avslutar Suvi.

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa