Nyhet - 15.10.2015 klo 11.52

Lättnader inom företagsspecifika avtal: större beslutanderätt till arbetstagarna?

Underskrift? I bästa fall kan avtal på företag gynna både företaget och de anställda. Bild: iStockphoto

Underskrift? I bästa fall kan avtal på företag gynna både företaget och de anställda. Bild: iStockphoto

En utredningsman från styrelsen som är insatt i lokala avtal säger att avtal skulle ge fördelar i form av bland annat en bättre representation för arbetstagarna i företagens styrelser och ett ökat förtroende. Han föreslår även en större flexibilitet i överenskommelsen om arbetstiderna än i den nuvarande lagstiftningen. Enlig PAM ligger bollen nu hos företagen: hur ska man utveckla samarbetet med arbetstagarna?aan pallo on nyt yrityksillä: miten yhteistyötä työntekijöiden kanssa lähdetään kehittämään?

Lokala avtal bör främjas genom att bland annat öka arbetstagarnas beslutanderätt, föreslår Harri Hietala, utredningsman utsedd av styrelsen, i sitt utlåtande på torsdagen. Målet är att främja samarbetet på arbetsplatserna och underlätta för företagsspecifika avtal som avviker från kollektivavtalen, sa Harri Hietala på presskonferensen.

Hietala vill öka arbetstagarnas representation i företagens styrelser. Det skulle främja jämlikheten, något som lokala avtal förutsätter. Hietala föreslår att man tar in en personalrepresentant i förvaltningsrådet, styrelsen eller ledningsgruppen på företag med minst hundra anställda.

– Förtroende är en förutsättning för lokala avtal, konstaterade Hietala. Enligt honom är exempelvis ett öppet informationsflöde viktigt i detta sammanhang. Det förtroendet saknas enligt Hietala än så länge på en del arbetsplatser.

Enligt utredningsmannen skulle det enklaste ur teknisk synpunkt för att öka antalet lokala avtal vara att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kom överens om att göra det möjligt att ingå lokala avtal i alla viktiga frågor. Om det inte uppstår samförstånd i detta är ett annat alternativ att ändra lagstiftningen så att det blir möjligt att ingå lokala avtal i större utsträckning än idag. ”Alla viktiga frågor” inbegriper uppenbarligen även lönerna.

– Vi håller starkt fast vid att man måste införa villkoren om minimilöner i kollektivavtalen, understryker Jyrki Sinkkonen, förhandlingschef på PAM.

Även PAMs centralorganisation FFC framför i sitt utlåtande kritiken att förslaget i värsta fall kan leda till lönerea.

I utredningen anges det särskilt att även arbetstiderna ska ändras i lagstiftningen så att de blir mer flexibla. Glidningen i arbetstid bör enligt Hietala öka och en arbetstidsbank möjliggöras enligt lag. Lokalt skulle man också kunna avtala om en genomsnittlig arbetstid som är högst 10 timmar om dygnet och 48 timmar i veckan. I många branscher som hör till PAM har man redan avtalat om den här typen av flexibilitet, exempelvis om långtgående system för utjämning av arbetstiden eller arbetstidsbanker.

– Det oroande i detta är att en eventuell lagändring skulle kunna förhindra överenskommelser i dessa frågor som är bättre för arbetstagaren. Även om man tycker att det skulle vara hemskt att införa en genomsnittlig minimiarbetstid i lagen stärker det å andra sidan arbetstagarnas rätt till det verkliga antalet arbetade timmar. Noll timmar skulle inte vara någon genomsnittlig minimiarbetstid, för det är ju ingenting, uppskattar Sinkkonen.

Allmänt bindande verkan skadas inte

Enligt Hietala har man enligt hans förslag inte för avsikt att lösa upp eller ifrågasätta den allmänt bindande verkan eller förtroendemannasystemen, utan skapa nya möjligheter till lokala överenskommelser utöver dessa system.  Några nya ”tvångslagar” på området räknar han inte heller med – såvida inte ändringar rörande arbetstiden tolkas som sådana.

– Betoningen av förtroendemännens roll är något positivt i förslaget. Avtalsrätten för icke fackanslutna arbetstagare förblir däremot oklar, säger Sinkkonen.

Hietala föreslår även mer långtgående rättigheter än idag att ingå lokala avtal på företag som inte är anslutna till ett arbetsgivarförbund. Ett företag som inte är anslutet idag kan inte tillämpa lösare bestämmelser än i kollektivavtalslagen om de kräver lokala avtal eller endast gäller icke anslutna företag. Denna ändring har arbetstagarorganisationerna kritiserat på förhand.

Sinkkonen tycker emellertid att det är bra att tvister rörande de lokala avtalen enligt Hietalas förslag skulle behandlas i arbetsdomstolen.

– Fackförbunden skulle få rätt att väcka talan i tvister rörande lokala avtal och om de behandlades i arbetsdomstolen skulle behandlingstiden även bli kortare.

Förslagen överlämnades till justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf). Främjande av lokala avtal är ett av regeringens spetsprojekt. Nu filar regeringen på förslag och beslutar om fortsatt beredning.

– De här förslagen måste nu kammas igenom och därefter kan man dra slutsatser, sammanfattade Lindström. Han beskrev utredningen som ”betydande".

– Nu har man passat över bollen till företagen: hur vill de göra för att bygga upp ett samarbete med arbetstagarorganisationerna och personalen? sammanfattar Sinkkonen på PAM.

Läs även en omfattande artikel om lokala avtal och om hur man skar ner på arbetstiden på L&T i tidningen PAM 12/2015 som kommer ut den 16.10.

 

 

uutisen-teksti: Tuomas Lehto

 

Senaste

Mest lästa