Artikel - 02.03.2020 klo 10.00
Arbetsvillkor

Kocken Sasu Haapanen efterlyser mer uppskattning för turism- och restaurangbranschen

Kocken Sasu Haapanen på Ristorante Dennis i Åbo har arbetat inom branschen i tretton år. Foto: Vesa-Matti Väärä

Kocken Sasu Haapanen på Ristorante Dennis i Åbo har arbetat inom branschen i tretton år. Foto: Vesa-Matti Väärä

Sasu Haapanen fick först ordning på sin arbetsplats. Nu vill han få ordning på hela turism- och restaurangbranschen och särskilt på avlöningen.

”Kraven i arbetet och lönerna motsvarar inte alls varandra”, säger Sasu Haapanen rappt. 

Han vet vad han pratar om eftersom han arbetat inom restaurangbranschen i nästan 13 år. Under dessa år har han knegat i timtal, försökt arrangera sitt övriga liv enligt skift som hela tiden varierar och varit tillgänglig sju dagar per vecka från åtta på morgonen till elva på kvällen. 

”Anställda ska förbinda sig men erbjuds endast sporadiskt arbete. Deltidsanställda ska få fulla timmar och du ska klara dig på din lön”, fortsätter Sasu. 

Själv började han arbeta som kock med ett nolltimmesavtal på Ristorante Dennis som blivit en institution i Åbo restaurangvärld. Tanken var att stanna i en sommar men ödet ville något annat. 

Sommarjobbet byttes ut till kvälls- och veckoslutsarbete och snart märkte Sasu att han var en viktig del av en sammansvetsad personal som var tillsammans också på fritiden. 

”Jag hade en lång professionell identitetskris och visste inte vad jag ville arbeta med”, beskriver han. 
För Sasu som läst historia och socialpolitik och utexaminerats som kulturproducent var restaurangbranschen inte ett självklart karriärval. 

Bitarna i pusslet föll dock på plats år 2015 när han började ta reda på arbetstagarrättigheter och blev både huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig på sin arbetsplats. 
 

Sasu Haapanen är medlem av en branschkommitté som bistår PAM-styrelsen i förhandlingarna om kollektivavtalet. Foto: Vesa-Matti Väärä

Förtroendeuppdrag gav mod till löneförhandlingar

Samtidigt som Sasu började påverka gemensamma frågor i sitt arbete bytte Ristorante Dennis ägare. Nya personalchefen blev en viktig arbetspartner för honom. Tillsammans åtgärdade de missförhållanden på arbetsplatsen i snabb takt. 

”Alla fick skriftliga arbetsavtal, vi tog ett timutjämningssystem i bruk och började följa med arbetstider. Tack vare detta går lönebetalningen numera rätt till”, räknar Sasu upp. 

”Att jag fick ordning på min arbetsplats gav mig en ofantlig push att få till stånd ändringar i hela branschen”, funderar han. 
Förtroendeuppdraget gav Sasu också mod att förhandla sig en avtalslön. 

"Jag uppmuntrar alltid mina arbetskamrater att förhandla om sina löner"

Löneförhöjningen var verkligen befogad eftersom antalet anställda minskat på Dennis och samtidigt hade arbetet och ansvaret ökat. Att externa leveranstjänster, Wolt och Foodora, kom med i verksamheten ökade arbetet ytterligare. 

Förhandlingarna lönade sig och lönen steg – om än inte så mycket som Sasu hoppats på. 

”Jag uppmuntrar alltid mina arbetskamrater att förhandla om sina löner. Det är nog inte alltid så lätt eftersom särskilt deltidsanställda är rädda för att förlora de timmar de har nu”, säger han. 

Lönen berättar om uppskattning

Under nästan hela 2010-talet har genomsnittliga förtjänstutvecklingen hållit sig under två procent inom turism- och restaurangbranschen. På 1990-talet kunde förtjänsterna öka med mer än fem procent men efter det har takten blivit långsammare under de senaste trettio åren. Av en nordisk jämförelse framgår också att i Finland har hotell- och restauranglönerna blivit efter övriga Norden. 

Detta syns i arbetsvardagen. 

I PAM-konjunkturbarometern från januari berättar 31,6 procent av turism- och restauranganställda att bekymren över egna ekonomin ökat. 

”Är du deltidsanställd och måste dessutom söka socialt stöd så det är ju helt tokigt. Eller om du måste arbeta på fem eller sex ställen via ett bemanningsföretag och ändå aldrig kunna skrapa ihop tillräckligt med timmar”, utbrister Sasu. 

Samtidigt som arbetssökande erbjuds främst kortjobb lider branschen av arbetskraftsbrist. Enligt arbetsgivarorganisationen Turism- och restaurangförbundet MaRa rf har det blivit svårare att hitta anställda överallt i Finland. Ytterligare är unga inte särskilt intresserade av yrkesstudier inom branschen. 

”Vi i branschkommittén är genuint intresserade av att åtgärda problemen. Vi vill inte endast ha löneförhöjningar – vi vill att hela branschen ska må bättre”, säger Sasu. 

Detta förutsätter dock samarbete med arbetsgivarna. 

”Vi kan inte åtgärda problemen om anställda inte uppskattas”, lägger han till. 

Kollektivavtalsförhandlingarna om turism-, restaurang- och fritidstjänster inleds i mars. 

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa