Nyhet - 15.10.2018 klo 15.54
Arbetslivet

Hur väl är vi rustade för framtidens digitaliserade arbetsliv?

Risken finns för att arbeten ersätts av robotar på sikt. Robotar som varken tar kaffepauser, håller familjeledigt eller förutsätter fortbildning inom branschen. Bild: GettyImages.

Risken finns för att arbeten ersätts av robotar på sikt. Robotar som varken tar kaffepauser, håller familjeledigt eller förutsätter fortbildning inom branschen. Bild: GettyImages.

”Den fjärde industriella revolutionen sker nu som bäst. Den kännetecknas av artificiell intelligens och kognitiva robotar som är en del av dagens arbetsliv”. Det här sade vicerektor Fredrika Lagergren Wahlin från Göteborgs universitet då arbetslivsexperter från Finland och Sverige samlades till seminarium om en föränderlig arbetsmarknad.

Som ett exempel på digieran vi lever i nämner Fredrika Lagergren Wahlin Trelleborgs kommun där försörjningsstöd hanteras av en robot istället av socialhandläggare, för att stöden ska utbetalas snabbt.

Enligt vicerektorn finns risken för att arbeten ersätts av robotar på sikt. Robotar som varken tar kaffepauser, håller familjeledigt eller förutsätter fortbildning inom branschen.

”Vi måste vara medvetna om detta även om det inte tyder på att alla arbeten kommer att tas över av robotar i framtiden, säger hon och tar stöd av en utredning gjord av OECD. Enligt OECD är det sannolikt att cirka 14 % av alla existerande arbeten automatiseras. Dels för att företagen ständigt söker sätt att öka produktiviteten.

”Risken för automatisering är större bland lågbetalda och rutinerade arbeten. Dock ska vi inte glömma att det kan uppstå nya yrken till följd av en förändring”, menar hon.

På vilket sätt kan vi då förbereda oss på teknologins frammarsch? Utbildning är enligt den svenska universitetsrektorn a och o. Genom att satsa på kompetensutveckling på arbetsplatserna samt att göra nödvändiga omställningar i utbildningar – med utrymme för språk- och matematikstudier – kan man bättre svara på framtidens utmaningar och gardera sig från att falla under i teknologins hjul.

Vad borde vi då satsa på? I digitaliseringens värld behövs framförallt kunskaper i matematik. Men framförallt att man lär sig applicera de kunskaperna man får under livets gång. Istället för att vara inriktad på vilken examina en arbetstagare har, borde man hellre flytta fokus till vilket kunnande personen har att erbjuda i arbetslivet. Det här var också något panelisterna enades om när de dryftade om hur hänga med i förändringens tidevarv.

I den första panelen deltog (från vänster till höger): Sohrab Kazemahvazi, Riikka Heikinheimo, Antti Palola och Susanna Kallama.

Enligt EK:s direktör Riikka Heikinheimo är livslångt lärande och kompetenssatsningar nyckeln till framgång i företagen.
Enligt Stora Ensos innovationsdirektör Sohrab Kazemahvasi borde man i allt större utsträckning utöva kompetensutbyten över land- och branschgränser för att skapa större kunskapsmobilitet i näringslivet. STTK:s ordförande Antti Palola framhöll att man trots allt inte får glömma grundläggande kunskaper som att läsa och skriva samt hur samhället fungerar, vilket hör till allmänbildningen.
Han fick medhåll av Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden vid Företagarna i Finland, som poängterade att då man skriver väl tänker man väl, vilket inte längre är en självklarhet i dagens snabba kommunikationssamhälle.

Även om den finländska yrkesutbildningen genomgick en omfattande revidering i början av år 2018 kvarstår vissa utmaningar vad gäller övergången till arbetslivet och matchingen på arbetsmarknaden. Det här ansåg de panelister som diskuterade kring yrkesutbildningens innehåll. Utbildningen ändras fortfarande inte tillräckligt snabbt för att besvara på arbetsmarknadens snabba förändringar. De kunskaper som lärs ut i dag hinner föråldras under utbildningens gång.

I den andra panelen deltog (från vänster till höger): Charlotta Kvarnström, Mikko Heinikoski, Sture Fjäder och Helen Rönnholm.

Enligt Akavas ordförande Sture Fjäder är det oroväckande att omkring 10–15 % av finländska ungdomar saknar utbildning på andra stadiet.
”Frågan är väl hurudan utbildningen ska vara för att den motiverar dem som löper den största risken att bli helt utanför. Den självständighet som nu betonas i yrkesutbildningen kan göra mer illa för dem som redan nu är i kläm, vi har inte råd med större antal drop-outs”, menade han.

FFC:s chef för utbildnings- och sysselsättningsärenden Mikko Heinikoski framhöll att utbildningen bör vara såpass flexibel att den kan avläggas under kortare tidsperioden och vid behov i moduler, och att den möjliggör till och med branschbyte och snabb sysselsättning under examinas gång för att fungera optimalt.

Helen Rönnholm, som är utbildningspolitisk expert på Svenskt näringsliv ondgjorde sig över den överakademisering som är påtaglig i Sverige.
”Dagens studenter är överakademiserade och får inte sådana jobb där de kan använda sina kompetenser fullt ut”, berättade hon. En orsak är att utbildningarna räcker för länge, vilket panelisterna påtalade.

”Jämställdheten i arbetslivet kommer att öka via digitaliseringen”, nämnde Charlotta Kvarnström från Nordic Interim. Enligt Charlotta går vi mot flexiblare arbetssätt, vilket över lag gynnar kvinnor som jobbar deltid i större grad. ”I och med digitaliseringen förutsätts högre digikompetens framöver och om man ökar kvinnornas andel inom dylika branscher kommer även löneskillnader att jämnas ut på sikt, menade hon.

”Vi lever dock i människornas värld. Människor med sociala färdigheter och språkkunskaper klarar sig även i framtidens arbetsliv”, avrundade Fjäder.

Du kan lyssna till seminariet 12.10.2018 på Hanaholmen även i efterskott via pod-tjänsten.

 

 

uutisen-teksti: Marie Sandberg-Chibani

 

Senaste

Mest lästa