Nyhet - 06.03.2018 klo 09.27
Kollektivavtalsförhandlingar

Handelsfackets Susanna Gideonsson: Vi borde bli duktigare på att skapa opinion och slagkraft i Norden

Förutom lön var visstidsanställningar av prioritet då Handelsfacket förhandlade om nytt kollektivavtal inom handeln, berättar förbundsordförande Susanna Gideonsson.

Förutom lön var visstidsanställningar av prioritet då Handelsfacket förhandlade om nytt kollektivavtal inom handeln, berättar förbundsordförande Susanna Gideonsson.

Kollektivavtalsförhandlingarna inom handeln i Finland har pågått som allra intensivast de senaste månaderna. I Sverige nådde man ett förhandlingsresultat i branschen år 2017, och Handelsfacket står inför en ny förhandlingssits våren 2020. I större utsträckning borde fackförbunden dela erfarenheter och skapa slagkraft tillsammans i den nordiska avtalsrörelsen. Det är trots allt samma saker förbunden slåss för.

"Vi har för närvarande ett treårigt kollektivavtal, så vi kör igång förberedelser för nya förhandlingar hösten 2019", berättar Susanna Gideonsson, ordförande för Handelsanställdas förbund i Sverige.

"Naturligtvis var lönen, prioritet ett i avtalsförhandlingarna, men hos oss var det inte procent utan kronor och ören. Tjänar du lite så ger procent bara löneskillnader, och det här med att räkna procent har varit eldfängt på hela den svenska arbetsmarknaden", konstaterar Gideonsson.

Arbetsgivaren föredrar alltså att tala om procent i löneökningen medan arbetstagarsidan vill ange en exakt summa.
"När förhandlingarna är avslutade har arbetsgivaren för vana att säga att löneresultatet blev det här och det här i procent bara för att de ska ”ligga på märket”."

Med ”märket” avser man den procentuella löneutvecklingen som industrin har lyckats förhandla sig till. 

"Vi räknar löneutvecklingen noggrant i kronor", säger Gideonsson.

Visstidsanställningar viktig förhandlingsfråga
Den andra frågan som gavs prioritet i förhandlingarna var visstidsanställningar. Även hyvling av personalen aktualiserades vitt och brett.

"I den svenska lagen om anställningsskydd definieras den anställdas uppsägningstid, dvs. ju längre du har jobbat desto längre är din uppsägningstid. Normal praxis är att den som har börjat sist, är den som får sluta först, ifall det inte finns några kompetensskäl för då kan man göra undantag", beskriver Gideonsson.

En stor arbetsgivare i Örebro gjorde en större hyvling bland personalen 2016 det vill säga pekade ut en tredjedel av arbetstagarna med att hänvisa till organisationsförändring. Följden var att de anställda droppas på deltid och gick därmed miste om halva lönen.

"Inom Handels tänkte vi att det här inte kan vara förenligt med lagstiftningen, men vi förlorade rättegången i arbetsdomstolen både vad gäller rätten till turordning, att arbetsgivaren kan peka ut vem som får nerdragen arbetstid, och rätten till uppsägningstid. Därför blev det här en viktig förhandlingsfråga och vi lyckades få igenom en omställningstid som tillämpas om en arbetstagare blir av med jobbet. Uppsägningstiden varierar beroende på hur länge du har jobbat mellan 1–6 månader och då får du full lön under den här tiden."

En annan lyckad förhandlingslösning enligt Gideonsson hänför sig till visstidsanställningar och stipulerar att ingen visstidsanställning får vara kortare än 14 dagar.

I det stora hela är Handelsanställdas förbundsordförande nöjd över den förra avtalsrundan. Men framförallt hyvlingen av personalen och visstidsanställningar är frågor som drivs hårt på den politiska arenan för att få lagstiftningsändringar. Riksdagsvalet i Sverige är bakom knuten och hålls i september 2018.

Inom kollektivavtalsförhandlingarna inom handeln i Finland utlystes tidigare i februari övertidsförbud och förbud mot insamling av plussaldotimmar, vilka upphörde efter det att PAM och Finsk Handel hade förhandlat fram ett förhandlingsresultat fredagen 2.3. Hur vanligt är det med dylika stridsåtgärder hos er?

"Sista gången Handelsfacket befann sig i en liknande situation var 1995 och då gick vi i strejk. Därefter har det varit närapå strejk många gånger men strax före har vi skrivit på. Vapnen – metoderna för påtryckning – är de samma även om vi kallar dem för t.ex. övertidsblockad eller nyanställningsblockad hos oss", säger Gideonsson.

Nollavtal förekommer också i Sverige
De svenska kollektivavtalen utgår ifrån det att arbetstagaren ska eftersträva att jobba minst 20 eller 25 timmar beroende på vilket avtal man tillämpar. Nollavtal är möjliga enligt Gideonsson.

"Vi stöter på dem, men de är inte så vanliga. Sverige har blivit varnad av EU då det var möjligt att köra med flera visstidsanställningar efter varandra, så kallad stapling, under flera år. Lagstiftningen ändrades, men istället anställer nu arbetsgivaren arbetstagare på t.ex. 3 timmar/vecka och kan den vägen öka timmarna vid behov. Det är en tillsvidareanställning utan att bryta mot lagen", säger hon.

Upp till kamp tillsammans
I Norge har man ett bra regelverk mot nollavtal. Enligt Gideonsson har man sneglat på den norska modellen, och mera borde man kunna utnyttja gemensamma lösningar.

"Om du har en anställning på 10 timmar/vecka men du jobbar i genomsnitt 30 timmar under 6-10 månader, då kan du få den nya genomsnittliga arbetstiden i ditt arbetskontrakt enligt den norska modellen."

Arbetsmarknadsfrågorna och striderna är långt de samma oavsett land, och fackförbunden borde bli bättre på att dela goda exempel och aktuell lagstiftning i Norden framhåller Gideonsson.

"Vi lever i en global värld där företagen verkar internationellt. Företagen tar för givet att reglerna är de samma i olika länder men där är vi inte lika duktiga på den fackliga sidan att följa med den övriga samhällsutvecklingen. Fackförbunden fungerar bra inom det egna landets gränser medan de borde fungera på en bredare front. Synergier borde sökas mer på den nordiska fronten, se bara till antalet butikskedjorna som fungerar nordiskt", efterlyser Gideonsson.


Om Handelsanställdas förbund

  • Grundat år 1906
  • 157 000 medlemmar
  • Organisationsgraden inom förbundet är omkring 6o procent, varav merparten är lageranställda och butiksanställda, därtill finns en liten andel frisörer och tjänstemän. Organisationsgraden är mindre bland yngre arbetstagare och anställda på visstid, likaså är organisationsgraden sämre bland dem bosatta i tätorterna än bland dem som bor på landsbygden.

I höstens riksdagsval poängterar förbundet fem punkter:
• att allmän visstid slopas
• att man inte ska kunna hyvla
• att bemanningsföretag inte ska kunna användas för permanent bruk utan i huvudsak vid arbetstoppar eller sjukdomsfall
• två krav på samhället; att skattepengar inte ska gå till privata vinster samt en tandvårdsreform som innebär att tandvården räknas in i sjukförsäkringen

 

 

uutisen-teksti: Marie Sandberg-Chibani

 

Senaste

Mest lästa