Artikel - 04.09.2018 klo 10.45
Utkomstskydd

Utkomstskyddet blir alltmer komplicerat och behöver därför reformeras, säger direktörerna för Servicebranschernas arbetslöshetskassa

Den sista dagen i augusti lämnade Markku Virtanen Servicebranschernas arbetslöshetskassa med rocken öppen och med blicken riktad mot nya äventyr. Stafettpinnen överlät han åt Ilkka Nissilä. Bild: Eeva Anundi

Den sista dagen i augusti lämnade Markku Virtanen Servicebranschernas arbetslöshetskassa med rocken öppen och med blicken riktad mot nya äventyr. Stafettpinnen överlät han åt Ilkka Nissilä. Bild: Eeva Anundi

Ilkka Nissilä, som nu inleder sitt arbete som direktör för Servicebranschernas arbetslöshetskassa, har tillsammans med sin föregångare Markku Virtanen dryftat vilken typ av lagstiftning som skulle gagna de arbetslösa.

Kassadirektören Markku Virtanen gick i pension i fredags och ansvaret för verksamheten inom Servicebranschernas arbetslöshetskassa överfördes till den nya kassadirektören Ilkka Nissilä. Det är ganska mycket erfarenhet som därmed försvinner, men samtidigt tillförs också en hel del erfarenhet.

Virtanen arbetade i sammanlagt 30 år vid Servicebranschernas arbetslöshetskassa, varav knappt 13 år som direktör för kassan. Nissilä inledde sin karriär vid olika arbetslöshetskassor som handläggare vid Metallarbetarförbundets kassa för knappt 10 år sedan. Därefter har han arbetat för fyra andra kassor, senast som kassadirektör för Finka, en kassa som är avsedd snarast för arbetstagare inom de kreativa branscherna. Han skrev också sin pro gradu-avhandling om systemet med arbetslöshetskassor.

”Så sjuk humor har jag”, slänger Virtanen ur sig.

Denna replik och det därpå följande skrattet, som kommer från båda hållen, tyder på att Nissiläs introduktion i arbetet har förlöpt i god anda.

Det behövs ett begripligt system

Under introduktionen i arbetet har direktörerna dryftat hur man kunde utforma ett bra system för de arbetslösas utkomstskydd. De anser att utgångspunkten bör vara ett lineärt och enkelt system som borde vara transparent för den arbetslösa personligen, samtidigt som det ska vara lätt för kassorna att verkställa. Men det finns en stötesten:
”Vi har fjärmat oss alltmer från detta ideal under de senaste tjugo åren. Den lagstiftning som vi nu tillämpar har hela tiden blivit alltmer splittrad”, säger Nissilä.

”Jag kommer inte riktigt på någon sådan reform där utgångspunkten skulle ha varit de arbetslösas perspektiv eller en förenkling av systemet.”

Utkomstskyddet präglas av samma problem som socialskyddet i övrigt. Lagstiftningen är så komplicerad att förmånstagaren inte längre har en klar bild av vad det handlar om och därför ökar riskerna för att denne utgår som förlorare.

Virtanen säger att han inte riktigt kommer på någon sådan reform där utgångspunkten skulle ha varit de arbetslösas perspektiv eller en förenkling av systemet. Kassadirektörerna anser att aktiveringsmodellen är det tydligaste exemplet på hur man gjort systemet mer tillkrånglat.

”Det är ett exempel på att man skapade en helt ny mekanism i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, även om man bara hade kunnat finslipa de befintliga bestämmelserna för att uppnå minst samma målsättningar som man motiverade reformen med”, konstaterar Nissilä.

Granskningen av arbetstiden ska slopas

Typiskt för Servicebranschernas arbetslöshetskassa är att många av de sökande får jämkad dagpenning i egenskap av deltidsanställd eller i andra typer av korttidsjobb. Arbetslösheten har sjunkit redan en längre tid, men förmånstagarna som får jämkad dagpenning har ökat både i antal och relativ andel sett. I juli fanns det 14 200 personer som fick denna förmån, och 5 600 av dem fick jämkad dagpenning. Under de senaste fem åren har antalet förmånstagare som får jämkad dagpenning fördubblats.

”Detta visar hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för medlemmarna i vår kassa. Trenden kommer säkert inte att vända, och därför borde man strömlinjeforma hela systemet, så att det bättre skulle svara mot behoven hos personer som är delvis sysselsatta eller har korttidsjobb, säger Nissilä.

Som en grund för ett bra system för utkomstskydd föreslår Virtanen en grundläggande förändring: ”Tanken om en granskning av arbetstiden som villkor för beviljande av utkomstskydd bör slopas helt och hållet. Vi skulle behöva ett system för utkomstskydd som baserar sig uteslutande på arbetsinkomster”.

Under de senaste fem åren har antalet förmånstagare som får jämkad dagpenning fördubblats.

Om man inte känner till systemet, verkar detta inte vara något revolutionerande förslag. Förslagets innebörd blir tydligare för personer som har varit arbetslösa och ansöker om jämkad dagpenning. För närvarande är förutsättningen för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning att arbetsvillkoret uppfylls. Inkomstrelaterad dagpenning intjänas under kalenderveckor då vederbörande har arbetat i minst 18 timmar. För att personen ifråga ska få jämkad dagpenning följer man däremot upp antalet arbetstimmar. Om vederbörande råkar ha arbetat mer än 80 % av antalet arbetstimmar som ingår i ett heltidsjobb, utbetalas ingen jämkad dagpenning. För att ovannämnda situationer ska kunna bestyrkas, måste vederbörande lämna intyg på allt.

I praktiken skulle detta innebära att den arbetslösa får inkomstrelaterad dagpenning om hans eller hennes inkomster under en viss månad är så små att han eller hon som sökande därmed får rätt till inkomstrelaterad dagpenning, och arbetsvillkoret i sin tur uppfylls, om inkomsterna överskrider den gräns som fastställts för arbetsvillkoret.

Initiativet i egna händer

Bakgrunden till Nissiläs och Virtanens resonemang är att det börjar finnas tillräckligt med förutsättningar att genomföra denna reform. Från och med början av nästa år tar man i bruk ett nationellt inkomstregister. Arbetsgivarna lämnar in uppgifter om utbetalda löner och andra avgifter till detta register. Från och med början av år 2020 inkluderas också uppgifter om förmåner i registret, exempelvis information om utbetalda arbetslöshetsdagpenningar och pensioner. I princip börjar arbetslöshetskassorna få uppgifter från inkomstregistret i början av år 2020, men just nu ser det ut som om man vid den tidpunkten inte ännu kommer att kunna få ut alla de uppgifter som krävs enligt den nuvarande lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Å andra sidan har datatekniken redan nu ändrat på kassornas verksamhet väldigt mycket. Över 90 procent av ansökningarna om dagpenning och tillhörande bilagor skickas in elektroniskt till Servicebranschernas arbetslöshetskassa.

Trots detta förutspår Virtanen att detta förslag inte kommer att gå vidare utan problem. För att systemet ska kunna fungera, menar han att man exempelvis behöver fastställa ett tak för förtjänstskyddets andel av utkomstskyddet. Intresset för omfattande ändringar är också olika stort på olika håll.

"Systemet borde strömlinjeformas, så att det bättre skulle svara mot behoven hos personer som är delvis sysselsatta eller har korttidsjobb."

”Alla är förstås inte lika pigga på en helhetsreform. Inom våra branscher finns det mer deltidsjobb och tillfälligt arbete än någon annanstans. Men på sådana håll där det förekommer i mindre utsträckning drar man lätt den slutsatsen att vi klarar oss med de nuvarande villkoren.”

Han anser dock inte att det är en självklarhet att man ska klara sig. Utifrån har det framförts många olika typer av kritik mot systemet med arbetslöshetskassor. Men digitala tjänster och elektronisk dataöverföring är på frammarsch i alla fall. Hotet utgörs enligt Virtanen av att systemet med arbetslöshetskassor blir det enda socialförsäkringssystemet som inte utnyttjar de nya möjligheterna. Detta i sin tur vore riskfyllt.

”Nu borde vi göra modelleringar på detta, så att vi därefter kunde diskutera igenom allt ordentligt”, säger Virtanen. Vi är ju också på väg mot ett nytt riksdagsval.

Oavsett vilka förändringar som införs i framtiden, menar Nissilä att hans målsättning fortfarande är att lotsa Servicebranschernas arbetslöshetskassa framåt så att kassan klarar sig. Där är nyckelorden kontinuerlig utveckling av kompetensen och kundservicen.

 

 

uutisen-teksti: Auli Kivenmaa

 

Senaste

Mest lästa