Nyhet - 26.01.2016 klo 11.28

Arbetsavtalslagen konfliktfylld med tanke på ungdomar

Kan ungdomar få ett arbetsavtal där minimiarbetstiden är 18 timmar per vecka eller handlar detta återigen om en visstidsanställning? Bild: iStockphoto

Kan ungdomar få ett arbetsavtal där minimiarbetstiden är 18 timmar per vecka eller handlar detta återigen om en visstidsanställning? Bild: iStockphoto

Slopa nollavtalen? Eller kanske prövotiden ändå borde förlängas och dessutom kunde tidsbundna avtal ingås utan grunder?

I februari kommer riksdagen att behandla ett medborgarinitiativ om kravet på ett minimiantal arbetstimmar för deltidsanställda arbetstagare, men samtidigt bereds helt andra typer av ändringar i arbetsavtalslagen.

I medborgarinitiativet som drivs av Operaatio Vakiduuni vill man garantera utkomstmöjligheterna för arbetstagare genom att förbjuda sådana arbetsavtal där arbetstagaren mot sin vilja får godkänna noll arbetstimmar per vecka, och istället garantera en veckoarbetstid på minst 18 timmar för dem som så önskar.

– Vi ställer oss bakom medborgarinitiativet, eftersom en lagändring leder till att tiotusentals arbetstagare med nollavtal skulle få en bättre ställning på arbetsplatserna, säger PAM:s direktör för intressebevakning Jaana Ylitalo.

Osäkerhet kring arbetets kontinuitet  

För närvarande pågår emellertid ett remissförfarande gällande förslagen om ändring av arbetsavtalslagen. Dessa förslag kommer att öka ungdomars osäkerhet kring sina utkomstmöjligheter, även om förslagen motiveras med att sysselsättningsläget förbättras.

Avsikten är att prövotiden förlängs till högst 6 månader, medan den i nuläget varar i 4 månader. Under ett års tid ska det bli möjligt att ingå 3 tidsbundna avtal med en nyanställd utan separat motivering, medan det för närvarande måste motiveras exempelvis med att det handlar om ett vikariat eller att arbetet är säsongsbetonat.

– Vår målsättning är att arbetstagarnas trygghet ska ligga på en genomsnittlig nivå i europeiskt perspektiv, men regeringen vill försämra tryggheten till samma nivå som för flera decennier sedan, säger FFC:s chefsjurist Timo Koskinen. Arbetstagarnas centralorganisationer deltog i arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp, men enligt Koskinen kan man inte tala om trepartsförhandlingar. Istället anser han att uttalandena i regeringsprogrammet upprepades i precis samma form i arbetsgruppen och att inga alternativ behandlades.

Om möjligheten att ingå tidsbundna avtal utan motivering genomdrivs, menar Koskinen att det innebär att visstidsanställningar blir vanligare. Detta skulle i sin tur urholka möjligheterna för deltidsanställda att få mer arbetstimmar.

Det tredje förslaget från arbetsgruppen är att tidsfristen för återanställningsskyldigheten skulle förkortas till 4 eller 6 månader. Denna skyldighet innebär en trygghet för uppsagda arbetstagare och tidsfristen uppgår till 9 månader i nuläget.

– Ändringarna är rentav mer drastiska än den tvingande lagstiftningen i sig, om vi tänker på personer som kommer in i arbetslivet eller som förlorat sin arbetsplats och söker nytt jobb, eller personer som i övrigt börjar arbeta på en ny arbetsplats, menar Ylitalo från PAM.
Hon påpekar också att man försöker se till att dessa förändringar blir bestående.

Operaatio Vakiduuni kommenterar detta på sin hemsida och menar att man med dessa förslag siktar på att skapa en samhällsklass av billig arbetskraft i Finland.

Remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag avslutas den 12 februari. Arbets- och näringsministeriets regeringsråd Tarja Kröger berättar att det slutgiltiga förslaget kommer i slutet av februari.

 

 

uutisen-teksti: Marja Ikkala

 

Senaste

Mest lästa