Nyhet - 29.06.2018 klo 12.18
Arbetslöshetsskydd

Aktiveringsmodellen nummer två som skymtar bakom knuten ålägger arbetslösa månatlig rapportering

Både aktiveringsmodellen och dess efterföljare manar arbetslösa till arbete med sanktioner om straff. Tillsammans bildar modellerna en svårbegriplig helhet.

Både aktiveringsmodellen och dess efterföljare manar arbetslösa till arbete med sanktioner om straff. Tillsammans bildar modellerna en svårbegriplig helhet.

PAMs expert i socialpolitiska frågor Mari Kettunen anser att man bör sträva till att sysselsätta arbetslösa, men modellen för egenhändig arbetssökning är krånglig och ökar onödig byråkrati.

Aktiveringsmodellen som klipper utkomstskyddet för arbetslösa trädde i kraft i början av året är på väg att få en fortsättning då arbetsminister Jari Lindström (de blå) presenterade på torsdagen modellen för egenhändig arbetssökning, med andra ord aktiveringsmodell nummer två. Förslaget går till remissbehandling under nästa vecka.

Arbetslösa med goda kunskaper i arbetssökning och med goda sysselsättningsförutsättningar bör söka fyra arbetsmöjligheter i måndagen. Arbetssökningens antal kan vara lägre ifall att man anser att den arbetslösa behöver stöd i att söka arbete eller att bli sysselsatt.

PAMs expert i socialpolitiska frågor Mari Kettunen anger att antalet arbetssökningar definieras i den arbetslösas digitala sysselsättningsplan.

PAMs expert i socialpolitiska frågor Mari Kettunen.

”Det är förståeligt att det är obligatoriskt för de arbetslösa att söka arbete. Rapporteringen om arbetssökningen medför däremot inte nya arbetsplatser utan systemet ökar onödig byråkrati och skyldigheter för arbetssökandena.”

Enligt modellen räknas som arbetssökning utöver traditionell pappersansökan även direkt kontakt med arbetsgivaren, deltagande i rekryteringsevenemang och en anmälan till bemanningsföretagens register över hyrd arbetskraft.

Kettunen påminner om att sysselsättningen av arbetslösa tryggas bättre via individuell handledning och stöd framom att öka förpliktelser.
”Man botar inte arbetslöshet genom att kräva arbetssökning på löpande lina. Däremot borde vi utöka handledning som sker ansikte mot ansikte så att den arbetslösas chanser till att sysselsättas och servicebehov kunde identifieras.”

Enligt henne utgör FFC:s uppmuntrande sysselsättningsmodell en god utgångspunkt för detta.


Karenstiden lindras

Aktiveringsmodellen nummer två innehåller ett förmildrande av karenstiden i utkomstskyddet för arbetslösa och en praxis med påminnelser. Det här anser Kettunen att är bra. Vissa karenstider tas bort och andra förkortas.

”Det är positivt att karenstiden inte fastställs från första möjliga fel, som det angavs i den ursprungliga planen. Ibruktagningen av påminnelsepraxisen är definitivt ett steg i rätt riktning. Så här skulle utkomstskyddet inte försämras omedelbart till följd av ett misstag, vilket oftast sker oavsiktligt”, konstaterar Kettunen.

I modellen förutsätts att arbetssökande söker sådana arbeten som är realistiska arbetsplatser enligt personen själv.
”Men hur går det då om arbetssökandes och myndigheternas tolkningar om tillgängliga arbetsplatser avviker och följderna är påminnelse eller karenstid? Det ges för mycket utrymme för tolkningar i detta.”

Aktiveringsmodellen som trädde i kraft i början av året skär ner arbetslöshetsunderstödet ifall att den arbetslösa inte visar tillräcklig aktivitet. Både aktiveringsmodellen och dess efterföljare manar arbetslösa till arbete med sanktioner om straff. Tillsammans bildar modellerna en svårbegriplig helhet.

”På basis av uppföljningsresultat av aktiveringsmodellen ser man redan nu att den inte har fungerat och att den har skurit i arbetslöshetsskyddet, som berör arbetslösa i stor grad. Som exempel kan nämnas att under hälften av dem som erhåller inkomstrelaterad dagpenning via FFC:s arbetslöshetskassor har uppfyllt aktiveringskraven”, konstaterar Kettunen.

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa